Protokoll vid polisförhör och rannsakan då Gädd Olof Olsson knivskars till döds.
Nr 116 Bil N, Protokoll hållet vid polisförhör i Boda den 12 april 1903
Förliden gårdag klockan 8.45 på aftonen ingick till mig telefonmeddelande från Ofvanmyra, att tre ynglingar från Nedre Gärdsjö ungefär tre timmar därförut vid en auktion i Boda by med knif misshandlat flera personer däraf en skulle hafva fått pulsådern å halsen afskuren så att han antagligen komme att förlora lifvet, med begäran lillika att jag jämte läkare måtte genast ditresa i anledning hvaraf jag jämte extra Provinsialläkaren A Lindvall och Polismannen A Hjelm, den senare som vittne, så fort skjuts hunnit anskaffas afresa till Boda by. Här besöktes först Hans Bergvik i Ofvanmyra, hvilken uppgifvits skulle vara en af de misshandlade och som anträffades liggande till sängs med ett djupt knifhugg å högra lårets öfre innersida, därur ymnigt med blod flutit och med ett mindre sår å hakan. Medan Doktor Lindvall behandlade hans sår berättade Bergvik att han den föregående aftonen blifvit jämte några andra personer av Fjärdingsmannen Erikhans Hans Olsson anmodade att biträda med anhållande af en yngling Lindholm från Nedre Gärdsjö, hvilken afskjutit flere revolverskott mot ynglingar från Boda, samt att Gädd Olof Olsson i Boda hem där anhållandet skulle verkställas, de bröderna Anders och Daniel Lindholm samt Hans Andersson från Nedre Gärdsjö framtagit knifvar och misshandlat bland andra Bergvik på sätt här ofvan blifvit omformet hvarefter Bergvik skyndat gående till sitt hem därunder blod flutit så att ena skon blifvit fylld däraf, och hade han af blodförlusten blifvit så afmattad, att han knappast förmått uppnå hemmet.
Härefter uppsöktes Fjärdingsmannen Erikhans Hans Olsson i Boda, dit bröderna Andersson, Daniel Lindholm samt Petters Hans Andersson från Nedre Gärdsjö blifvit införda och nu befunno sig fängslade samt med mindre (???) i sina hufvuden.
Medan Doktor Lindvall här började egnade misshandlade vård, afgaf Fjärdingsman Erikhans Hans Olsson följande berättelse: att vid auktion föregående dag ägt rum i den så kallade Furubomsgården i Boda by, att han, som närvarande omkring kl 1/2 8 på aftonen blifvit kallad till Åslunds i Boda by närbelägna gård, emedan slagsmål där uppstått, att då han ditkommit, fem Bodaynglingar samt bröderna Anders Lindholm och Hans Andersson från Nedre Gärdsjö varit blodiga och att vetskap med dess sistnämnda befunnit sig en tredje broder Daniel Lindholm, att han nu för att afstyra vidare bråk del fört de träffade ynglingarna från Åslunds gård ut på vägen samt tillsagt dem att ej vidare komma in på gården och dels anmodat Bodaynglingarna att gå in i Åslunds bostad, men att Anders Lindholm och Hans Andersson det oaktat kommit efter in i förstugan samtidigt som Daniel Lindholm ute på gården kastat en literbutelj mot några Bodaynglingar så att buteljen gått sönder, att Åslund nu kommit ut och utpekat Daniel Lindholm såsom varande den som nyss förut afskjutit fyra revolverskott mot den auktionsbesökande folkhopen, att han nu anmodat några bekanta att omhändertaga Bodaynglingarna så att ej vidare slagsmål skulle uppstå samt själf skyndat hem efter ett par bojor för att därmed belägga Daniel Lindholm och såmedelst hindra hans vildsinta uppträdande, att då han om en stund återkommit till Åslunds gård de tre bröderna begifvit sig till Gädd Olof Olssons närbelägna bostad, att han uppmanat äldre personer som förut ej deltagit i bråket, att biträda honom med anhållande af Daniel Lindholm och att dessa medföljde in i bostaden, att han för att sätta sitt beslut i verket tagit Daniel i kragen, därvid dennes två bröder gjort försök att löstaga honom, hvarvid han förmanat de två bröderna Anders och Hans att hålla sig lugna samt sagt dem att han endast ansåg som sin pligt att taga Daniel i förvar till påföljande dag, att då Anders och Hans det oaktat fortsatt att med våld söka löstaga Daniel, han tillsagt de äldre innevarande personerna att de måste hjälpa till, hvarefter han lagt Daniel på en soffa för att pålägga honom fotbojor, att han härunder sett Hans Andersson med en stor knif i handen, hvilken knif han fört fram och åter samt i närheten af en persons ansikte, men huruvida eller hvilken blifvit träffad av något knifhugg hade han ej kunnat iakttaga, att en af de honom biträdande personerna fattat tag i en stol för att mota huggen samt att om en stund de innevarande personerna aflägsnat sig så att endast han och de tre bröderna voro inne i stugan, att då han nu fört Daniel i en vrå och kastat sig öfver honom en af dennes bröder bakifrån fattat tag i honom och ryckt honom ifrån Daniel, att Daniel därpå fråntagit honom en af fotbojans klofver, som han emmelrtid efter erhållen förmaning sedermera lagt ifrån sig, att en af brödernå nu öppnar ett fönster, hvarefter de tre bröderna därigenom begåfvo sig ut och lade på flykten, att han, utkommen ur stugan frågat de biträdande, hvilka voro Gädd Olof Olsson, hvilken bodde i gården, H. Bergvik, Soldaten O Bäck och Kvarnbergs Erik Hansson i Boda, hvarför de ej hjälpt till att fasttaga bröderna, därvid dessa biträdande gammalt, att de blifvit skurna med knif, att i stugan därjämte befunnit sig Knekt Erik Andersson och Unge Gädd Olof Olssons hustru, vilka dock ej blifvit sårade, att han nu uppmanat flera utanför bostaden varande fullt nyktra ynglingar att biträda med att anhålla slagskämparna samt att de ägde rätt att härvid använda det våld som erfordrades, att han därefter skyndat till en telefon för att underrätta mig om uppträdet men att telefonen var stängd så att han ej kunnat träffa mig, att han därpå sprungit efter de flyende ynglingarna och på sin egen gård fått tag i Anders Lindholm, hvarefter de ynglingar hvilka därtill blifvit anmodade, om en stund ankommit till hans bostad med de två andra bröderna, hvilka samtliga tre nu fängslades och sattes under bevakning, att vid företagen visitation Daniel befunnits innehafva en större revilver, innehållande två skarpladde och fyra afskjutna patroner samt Anders och Hans hvardera en fällknif, hvilka jämte revolvern af undertecknad omhändertogs.
Härefter hördes följande personer och berättade:
Svensk Erik Persson från Boda: att han föregående dag varit på aution i Furubomsgården och därvid sett huru Anders Lindholm utan någon anledning börjat taga i axlarna på minderåriga Sammils Carl Carlsson, därvid vittnet uppmanat honom att upphöra därmed, att Lindholm, i anledning däraf angripit vittnet och fattat honom i näsan som han nupit med sina fingrar, därvid vittnet bedt honom att ej göra så, att Anders nu gått efter sin broder Daniel, hvarefter bägge kommo till vittnet, därvid Daniel frågat om vittnet hade många skjortor på sig, att då vittnet nu tillsagt bröderna, att de ej skulle bråka med honom, som vore gammal bekant med dem, Daniel börjat gifva vittnet knuffar med sina knän, därvid vittnet för att undkomma dessa personer, hvilka syntes endast vilja öppna gräl, gått undan och ställt sig bland åtskilliga kvinnliga auktionsbesökande, samt att han om en stund hört ett skott och då han kastat en blick åt det håll där skottet aflossades sett Daniel Lindholm hafva en revolver riktad mot folkhopen och afskjutit två skott, men huru vida dessa träffade någon person visste ej vittnet.
Unge Gädd Olof Olssons hustru Lisbet Andersdotter: att hon förliden gårdags afton vistades i sina svärföräldrars hem, Gäddgården, då tre personer kommo dit nedblodade och anhöllo att få tvätta af sig blod, att hon ej visste dessa personers namn men nu igenkände dem såsom varande de anhållna bröderna från Gärdsjö, att då hon frågat dem hvar för de varit blodiga, de svarat att ynglingarna från Åsarna gjort detta och att dessa haft knif, att på hennes förfrågan om deras hemort, de uppgifvit sig vara från Ore socken samt att de som svar på hennes fråga hvem som skjutit sade sig ej veta detta, att om en stund Nords Hans Andersson i Boda, H Bergvik och Fjärdingsman Erikhans Hans Olsson inkommit, den sistnämnda medförande bojor för att fängsla den som afskjutit skottet, att då fjärdingsmannen nu fattat tag i Daniel, dennes två bröder sökt rycka denne lös från fjärdingsmannen, att Kvarnbergs Erik Hansson och Knekt Erik Andersson på fjärdingsmannens uppmaning att biträda gått fram till denne, att om en stund en mängd folk kommit in i stugan, därvid hon sett knifvar blänka i händerna på åtminstone två af bröderna, men att hon ej sett någon person från Boda innehafva knif utan hade alla dessa sökt biträda att fasttaga de tre bröderna, att, då hennes svärfader Gädd Olof Olsson fått se bröderna hafva knifvar framme, denne blifvit förargad och tillsagt dem att de ej fingo slåss i hans hem utan begifva sig därifrån, att hon tydligen sett knif i handen på hvardera af de två bröderna just vid det tillfälle då svärfadern gått fram för att drifva ut de tre våldsverkarna samt att hon ej kunde bestämt uppgifva hvilken af de tre bröderna utdelade det ena eller andra hugget ej heller hvilken eller hvilka som träffades däraf.
Grufvis Jonas Olsson från Boda by: att han i går eftermiddag kort innan slagsmålet uppstod sett de tre bröderna och hört en af dem yttra till de andra: "nu skall vi smälla upp pojkarna och sedan gå hem" Pås Jonas Hansson från Silverberg: att han sett de tre bröderna inkomma i Åslunds bostad, därvid Daniel börjat svänga sig på golvet och uppträda något hotande, att vittnet sett Hans Andersson ute på gården gifva Kus Erik Ersson från Osmundsberg ett slag mot ansiktet, så,att denne fallit omkull, att de två andra bröderna nu framkommit och börjat taga stenar och kasta mot ynglingarna från Åsarna, hvilka i sin ordning tagit upp samma stenar och kastat dem åter mot de tre anfallande bröderna, att han därpå sett Daniel Lindholm afskjuta antagligen fyra skott, riktade mot folkhopen samt att han hört uppgifvas det en Loman Olof Hansson i Lenåsen skulle hafva blifvit träffad af en kula i närheten af örat, att han hört fjärdingsmannen Erikhans Hans Olsson uppmana Knekt Erik, Nords Hans, Hallin, Bergvik och Kvarnbergs Erik att följa med in i Gädd Olof Olssons hem för att taga vara på den, som nyss förut aflossat revolverskottet, att han sett Kvarnbergs Erik, Gädd Olof och Bergvik utkomma blodiga från Gädd-gården och hört uppgifvas att de tre bröderna flytt genom ett fönster, hvarefter han sprungit efter de flyende och på fjärdingsmannens går upphunnit Anders Lindholm, fattat honom i kragen samt lagt honom på manrken och jämte Svensk Erik hållit han händer till dess han af fjärdingsmannen omhändertogs.
Hans Hansson Hallin i Ofvanmyra: att han omkring klockan 1/2 8 förliden gårdags afton varit i Gäddgården i Boda, där en mängd personer befunnit sig, att han på begäran af Knekt Erik Andersson gått in i Gädd-stugan där slagsmål då ägde rum samt sett Hans Andersson och Daniel Lindholm hafva knifvar i sina händer, hvaremot Anders Lindholm då legat på golfvet bredvid en säng där soldaten Bäck som för vittnet sedarmera uppgifvit att han blifvit af Anders Lindholm skuren med knif, höll i händerna på nämnde Lindholm, att då vittnet inträdde han sett Hans Andersson springa från södra till norra fönstret vid hvilket sistnämnda flera personer befunno sig, med knifvar i handen och då gifvit Gädd Olof Olsson, hvilken redan blödde af förut erhållena sår, ett hugg med knifven åt hufvudet, men huru detta träffat, kunde ej vittnet uppgifva, att vittnet nu blifvit bestört och ämnat sig ut, men till följd af att flera personer befunnit sig i förstugan, där blifvit hindrad, hvarvid han fortfarande hörtbråk inne i stugan, att han därunder sett Bergvik utkomma från rummet blodig, något på hakan men mest på låret, att han därefter sett utkomma först Kvarnbergs Erik Hansson och därefter soldaten Bäck och slutligen Gädd Olof Olsson, samtliga blödande och i synnerhet den sistnämnda, hvilken stannat en stund på trappan men därefter gått ut på gården åt ladugården till, dit hans dotter Anna därpå ankommit för att tvätta bort blodet, nu hade fadern genast dignat ned till marken, att vittnet därpå hört att anhållna tre bröderna genom ett fönster begifvit sig på flykten, men hade dessa blifvit upphunna, Anders å fjärdingsmannens gård och de två öfriga strax söder om prostgården.
Vittnet öfverlämnade härpå en boxhandske av bly, hvilken upphittats i en vattenpöl i närheten af den plats där bröderna upphunnits.
Fjärdingsmannen E H Olsson, som af mig erhöll order att förhöra de ytterligare personer, hvilka nu ej kunde anträffas, har per telefon uppgifvit att Stor Hans Hansson i Boda afgifvit följande berättelse: att han förliden gårdag stående bredvid den så kallade Laxstugan sett en af bröderna Lindholm aflosa fyra skott mot folkhopen, att han en stund därefter gått ut på vägen, där han träffat fjärdingsmannen, som anmodade honom medfälja och biträda med af fängsla den av bröderna Lindholm som afskjutit dessa skott, inkommen i Gädd Olof Olssons hem uppmanade fjärdingsmannen bröderpa att vara lugna och tog i Daniel, då dennes två bröder tillsade fjärdingsmannen att han ej fick fängsla
Daniel, därvid fjärdingsmannen varnade dem att om de ej höllo sig lugna skulle det gå för dem på enahanda sätt, att Hans och Anders nu gjord våldsamma försök att löstaga Daniel från fjärdingsmannen, hvilken därpå uppmanat de innevarande personerna att biträda honom med att fasttaga jämväl Hans och Anders, att han därvid sett dessa sistnämnda hålla något vapen i sina händer men vilket kunde han ej bestämt uppgifva; att han sett den största af bröderna med handen slå till soldaten Bäck, hvilken för att försvara sig fattade tag i en stol samt att han trodde det under tiden Hans misshandlat Gädd Olof Olsson.
Å undertecknads kontor hördes härefter hvar för sig de tre bröderna och berättade:
Anders Lindholm (förut kallad Petters Anders Andersson) Om sina lefnadsomständigheter: att han var född den 2 juni 1873 och son till Petters Anders Olsson och hans Hustru Anna Persdotter, af hvilka fadern den 19 maj 1900 genom att hänga sig afkortat sitt lif men modern ännu lefde; att han kunde läsa och skrifva sant blifvit 1888 eller 1889 konfirmerad i Rättvik; att han vistats i föräldrahemmet till dess han vid 13 års ålder en sommar som målare upphållit sig i Orsa och sedan vid 17 års ålder varit i Stockholm för att lära målaryrket, först hos Målarmästaren Aug. Berggren och sedermera hos Wilhelm Larsson i sammanlagt omkring 1 1/2 år samt att han sedan den tiden mest uppehållit sig i Stockholm som målare, därvid han dock stundom besökt sitt hem i Rättvik på någon kortare tid och stundom varit i hemmet hela vintrarna; att han senaste sommar upphållit sig i Orsa som målare och sistlidne vinter å Orsa skogar som timmerhuggare; att han tillförene ej varit åtalad för annat brott än för fylleri vid ett tillfälle i Stockholm, därför han ådömts fem kronor böter, nu erlagda.
Angående brottet: att han förliden gårdag jämte sina bröder Daniel och Hans samt några andra ynglingar från Nedre Gärdsjö mellan klockan 11 och 12 förmiddagen begifvit sig till Boda by för att där bevista en auktion; att de medfört brännvin från hemmet och förtärt på vägen; att en minderårig pojke vid auktionsstället ryckt honom i rocken hvadan han fattat tag i den underåriga och tillsagt honom att ej göra så, därvid Svensk Erik lagt sig i detta; att han jämte sina bröder varit något upprymda af det förtärda brännvinet men ej så att de ej mindes hvad de sagt och gjort; att han med sina bröder begifvit sig till Åslunds gård, där personer funnits dels inne och dels ute på gården; att han där blifvit bjuden på brännvin men att han ej mindes huru gräl där uppstått; att han ute på gården fått 4 å 5 slag i hufvudet med hvilket tillhygge eller af hvem visste han ej - vilka slag varit så hårda att han börjat blöda och varit nära att domna af; att han ej gjort något för att försvara sig; att han därpå med sina bröder begifvit sig till den närbelägna Gäddgården, där de begärt att få aftvätta sitt blod; att hans broder Daniel på Aslunds gård aflossat skott, huru många visste han ej; att flera personer kommit in i stugan, bland dem en, som uppgafs vara fjärdingsman, hvilken sade sig skola häkta Daniel därför att han afskjutit revolverskott; att fjärdingsmannen för detta ändamål fattat tag i Daniel, därvid Anders sagt, att de ej ämnaderymma; att han sökt aftvätta sitt blod medan Hans och Daniel jämte fjärdingsmannen voropå golfvet och "ryckte"; att han ej haft knif uppe ellertilldelat någon person något annat slag än möjligen ett slag med handen; att han möjligen tagit i fjärdingsmannen medan han ackorderade med denne att släppa Daniel, men att han ej tilldelat honom något slag men möjligen sökt lösrycka Daniel; att Hans eller Daniel öppnat ett fönster för att komma ut, därvid han sett personer inne i rummet med stolar slå Hans; samt att han med sina bröder därpå hoppat ut genom fönstret och sprungit sin väg, hvarvid han blifvit upphunnen å fjärdingsmannens gård och där tagen i förvar;
Daniel Lindholm (förut kallad Petters Daniel Andersson): Om sina levnadsomständigheter: att han vore född den 22 mars 1879 af förenämnde föräldrar; att han kunde läsa och skrifva samt konfirmerad i Rättvik 1894 och tillförene ej varit för brott tilltalad; att han vare till
1 yrket murare; att han vistats i föräldrahemmet till 1899, då han första gången och sedan hvarje sommar varit på murararbete dels i Stockholm och dels i Mariefred;
Angående brottet: att han förliden gårdag jämte sina bröder och några andra ynglingar från Gärdsjö besökt en auktion i Boda där emellertid hvarken han eller bröderna inropat något; att hans broder Anders fattat tag i en gosse, som ryckt honom i rocken hvarefter Svensk Erik uppmanat honom och Anders att vara snälla; att han på "skoj" frågat Svensk Erik huru många skjortor denna hade på sig; att på Åslunds gård slagsmål uppstått, men hvilken eller hvilka som börjat visste han ej; att Anders fått ett slag så att han stupat omkull samt att brodern Hans varit omgifven af ynglingar, som slagit honom; att en Bodayngling kastat én kvartersbutelj mot hans rygg, därpå han tagit samma butelj och slagit denna öfver kindbenet men om blod däraf framkommit visste han ej; att han ute på Åslunds gård blifvit anfallen och erhållit slag med stenar och blypiskor så att han delvis börjat blöda; att då de kommit till grinden och Bodaynglingarna följde dem, han yttrat: "sluta upp nu, annars skjuter jag", hvarefter han aflossat fyra skott i luften midt öfver där Bodaynglingarna stodo, dock utan att någon däraf träffats; att nu fjärdingsmannen kommit och frågat efter hand namn, som han uppgifvit och bedt denne taga reda på de andra, som öfvat misshandel; att han därpå med sina bröder gått in i Gåddgården för att tvätta af sig blod, därtill de erhållit tillstånd; att medan de voro syselsatt därmed fjärdingsmannen inkommit för att häkta honom, därvid han och Anders yttrat, att denne ej skulle göra detta, ty de skulle blott tvätta sig och sedan gå hem; att fjärdingsmannen därpå lagt honom på en soffa, därvid han gjorde motstånd och ej ville tillåta att bojor pålades honom; att en mängd personer funnos i stugan men att han af desse endast igenkände Bergvik; att om en stund endast bröderna och fjärdingsmannen funnos inne men att den sistnämnde därpå gått ut; att, som mycket folk befann sig i förstugan, så att han ej med sina bröder kunde komma ut han öppnat ett fönster och först gått ut därigenom hvarefter hans bröder gått samma väg; att de sedan gått gatan utför söderut samt att då folk kommit efter dem, de börjat springa efter åkern bredvid landsvägen; att Anders stannat på en gård men de två öfriga fortsatte flykten och blifvit upphunna på en åker af ynglingar från Boda, hvilka tilldelade dem några slag samt bad dem stanna och följa tillbaka; att han haft på sig en af den nu företedda fällknifvarna, men ej andvändt denne eller haft någon annan knif i sin hand; att han ej haft på sig en nu företedd boxhandske eller kastat ifån sig någon sådan, då han upphanns af Bodaynglingarna, samt att han ej sett det hans broder Hans haft någon knif i sin hand eller begagnat sådan mot någon.
Efter allvarliga föreställningar att berätta sanningen erkände han, det han på Åslunds gård haft upp sin knif men ej anvåndt densamma men förnekade att han framtagit knif i Gäddgården.
Petters Hans Andersson från Nedre Gärdsjö om sina lefnadsomständigheter: att han vore född den 19 maj 1883 af förenämnda föräldrar; att han
liksom sina bröder Lindholm bevistat små- och folkskola, kunde läsa och skriva samt konfirmerats i Rättvik våren 1897; att han ej förut varit
för brott tilldelad; att han ständigt vistats i föräldrahemmet med undantag af de två sista somrarna, då han arbetat i Stockholm som murarlärling;
Angående brottet: att han jämte sina bröder Lindholm förliden gårdag omkring klockan 1/2 12 förmiddag begifvit sig till Boda för att öfvervara en auktion; att han i Thorsgården i Solberga afhåmtat 2 liter brännvin som Sands Erik Eriksson från Solberga inköpt åt dem för till honom förut lämnade penningar; att de förtärt af detta och blivit något lifvade; att han med sina bröder omkring kl ockan 5 förliden gårdags afton gått in på Aslunds gård; att sedan de varit där en stund och ämnat gå, de på samma gång blifvit anfallna af ynglingar från Åsarna, af hvilka han sett en upptaga en knif; att han tillsagt den, som haft knif framme, att stoppa ned denna; att han och Anders blifvit misshandlade med knif och kulpiska samt att Daniel först kommit fram till grinden och de bägge bröderna efter honom; att vid hans ankomst till grinden Daniel afskjutit fyra revolverskott rätt öfver honom i 'luften i riktning mot Bodaynglingarna sedan han förut tillsagt att om de ej drogo sig tillbaka skulle han skjuta; att fjärdingsmannen nu genast kommit till platsen och bedt dem gå sin väg, därvid de uppgifvit sina namn och tillade att han fick träffa dem i deras hem, om det skulle blifva någon efterräkning; att de därpå gått in i Gäddgården, där de erhöllo tillstånd att aftvätta blodet samt härför fått låna handfat; att medan de voro sysselsatta med att torka sig flera personer och fjärdingsmannen inkommit, därvid den sistnämnde velat belägga Daniel med handbojor därför att han skjutit; att han och Anders då bedt fjärdingsmannen att ej fängsla Daniel, emedan det ej varit så orätt att han skjutit då de blifvit angripna; att fjärdingsmannen hållit i Daniels rock och händer samt att Anders anhållit om att 'Daniel ej måtte tagas i förvar; att flera personer därvid inkommit, däraf han endast kände Bergvik; att då de nu börjat skuffas så att han fallit på ryggen i spisen, han af en yngre person erhållit ett slag av en stol; att han på en vedlår fått se en täljknif hvilken han tagit i sin hand; att han frågat den yngre person som förut slagit honom hvarför han skulle slå honom, därvid denne genmälde:"du behöver nog stryk" och gifvit honom slag med stolen öfver armen sedan han förut skuffat honom med knuten näfve för näsan så att blod framflöt; att han ej vet hvilken ynglingdetta var med uppgaf han hans ålder vara omkr. 23 år; att denna person då dragit sig tillbaka men sedan lagt omkull honom, därvid han med knifven sökt skära honom vid handen; att andra äldre personer i rummet under tiden hjälpt den unge; att han nu med knifven träffat en lång person, den största af de innevarande, med ljust skägg och och här å ena sidan af kinden, antagligen den venstra så att denne drog sig tillbaka; att de innevarande då börjat gå ut så att ej många funnos inne samt att de Daniel ville gå ut, de utanför hållit igen dörren; att Daniel då öppnat fönstret och först sprungit ut sant därpå han och Anders och begifvit sig först öster om stugan samt sedan springande söderut därifrån; att därpå ynglingarna kommit efter dem för att åt fjärdingsmannen fasttaga dem därvid de upphunnits ett stycke söder om fjärdingsmannens hem; att dessa ynglingar slagit dem samt tillsagt att om de ej stannade skulle de få mera; att Anders emellertid blifvit efter, hurudan endast han och Daniel då blifvit omhändertagna och förda till fjärdingsmannen som jämväl kommit efter dem; att bland andra Bergvik kommit dit och uppgifvit det Hans skurit jämväl honom samt visat huru han blödde men kunde han ej erinra sig att han med knif träffat Bergvik; att han inne i Gäddstugan huggit fleraslag omkring sig med knifven i handen med vet ej att han träffat flera personer än den störste af dem och den unge; att han ej kände Gädd Olof Olsson och vet ej att han skurit någon genom hatten; att han ej hört någon uppmana den att gå sin väg; att han ej minnes byar han lämnat knifven, men att detta skett inne i stugan; att han ej kan erinra sig, att han gifvit en äldre person något hugg med knifven; att han varit så omgifven av personer att han ej kunnat gå någonstädes och utdela knifhugg utan utdelade dessa, där han befann sig; att den nu företedde, upphittade boxhandsken ej tillhörde honom eller någon af hans bröder; att han igenkände de nu företedda fällknifvarna såsom tillhörande den ena honom och den andre Daniel; att han ej vet bestämt, hvilken eller hvilka han med knifven träffat och ej heller skulle veta det om han såge dem; att han hållit i sin broder Daniel och sökt slita honom från fjärdingsmannen för att föra honom ut, men hade detta ej lyckats; samt att han ej dragit fjärdingsmannen från Daniel, då denne skulle hafva legat öfver honom.
Vid de kortare förhör angående brottet, som i Fjärdingsmannens hem anställdes med bröderna nekade samtliga dessa på det bestämdaste att hafva haft knif framme.
Sedan under förhöret i Boda de misshandlade personerna blifvit behandlade och förbundna, företog jag med Doktor A Lindvall ett besök
hos Gädd Olof Olsson, hvilken upplystes hafva till följd av misshandeln aflidit klockan 11.15 på natten. Han anträffades på ett täcke å golfvet med bland annat ett knifhugg å högra sidan genom örat, ned efter kinden och djupt i halsen, där pulsådern blifvit öppnad, hvarigenom han dödt af förblödning och nu sedan var stel.
På begäran af Olssons anhöriga utlofvade Doktor Lindvall, som verkställde undersökning å den 60 årige Olssons döda kropp, att meddela och tillhandahålla mig betyg angående dödsorsaken och misshandelns beskaffenhet.
Redan efter förhöret i Boda förklarades de tre bröderna från Gärdsjö häktade och skulle till länsfängelset införpassas i afbidan på rannsakning vid Rättviks tingslags Häradsrätt.
Som ofvan
Infidem.
J Tillander
Nr 116 Bil O
Protokoll, hållet vid polisförhör å Rättviks Kronolänsmanskontor följande dagar 1903 angående i Boda den 11 april 1903 föröfvadt dråp och misshandel.
Den 14 april
Kvarnbergs Erik Hansson från Boda by, nu anställd som statskarl hos Prosten C F Pettersson i Sundborn, hördes och berättade:
att han den 11 denna månad på aftonen blifvit af förre Fjärdingsmannen i Boda Nords Hans Andersson å Gädd Olof Olssons i Boda gård anmodad att biträda för häktande af den person, som nyss förut mot personer i Boda aflossat revolverskott; att han i anledning däraf gått in i Gädd Olof Olssons hem där då befann sig fjärdingsmannen E H Olsson hvilken redan anhållit Daniel Lindholm och höll honom i ricken; att sedan fjärdingsmannen nu tillsagt, att man med "frock" måste taga den anhållna och särskilt anmodat vittnet att hjälpa till med Daniel Lindholm, vittnet tagit i Lindholms ena ben, på det att fjärdingsmannen skulle kunna fastgöra bojorna, men erhöll nu vittnet ögonblicket därpå ett af Petters Hans Andersson utdeladt knifhugg i hufvudet, som gick på högra sidan genom ytterörat och ned öfver kinden; att vittnet är säker på att Daniel Lindholm ej hade den stora knifven i handen, då detta skedde; att han genast därpå fattat tag i Hans Andersson och slängde honom öfver golfvet år spisen till och gick vittnet därpå ut, så att han ej vet, hvad som sedermera inträffade inne i stugan; att han om en stund sett Gädd Olof Olsson utkomma starkt blödande och att denne, utkommen på gården dignade ned, hvarefter vittnet genast begaf sig till sjukvårdssoldaten Goliat i Västanå hvilken på tre ställen hopsydde hans sår.
Den 15 april
Soldaten vid Rättviks kompani Nr 62 Olof Andersson Bäck från Boda by har aflagt följande berättelse: att han sistlidne lördags afton i skymningen gått in i Gädd Olof Olssons i Boda hem, där de tre bröderna från Gärdsjö befunnit sig och hade nyss aftvättat sitt blod; att om en stund Fjärdingsmannen Erikhans Hans Olsson inkommit medförande ett par bojor för att därmed fängsla den som kort förut aflossat revolverskott mot folkhopen samt tillsagt att han måste taga Daniel i förvar men att de två hans bröder finge gå sin väg; att Anders Lindholm och Hans Andersson då yttrat, att fjärdingsmannen ej finge häkta Daniel, och att de ej komme att släppa honom, förr skulle alla tre bröderna blifva häktade; att då fjärdingsmannen fattat tag i Daniel Lindholm för att sätta i verket sitt beslut om hans häktande, de två öfriga bröderna sökt med våld löstaga Daniel, därvid fjärdingsmannen bad de innevarande att hjälpa till och särskilt yttrat till Bäck: "kom hit och hjälp till nu och låt se att Ni ej är rädd"; att vittnet och Kvarnbergs Erik Hansson då gått fram, därvid vittnet fattade Anders Lindholm i ricken och yttrat: "det är ej värdt att Ni gör motstånd, utan låt fjärdingsmannen häkta den där, så får Ni gå er väg", (med ordet den där åsyftades Daniel Lindholm och med Ni de två bröder); att Anders Lindholm härtill genmält: "det gör vi ej" samt ryckte sig lös och gaf omedelbart därpå vittnet ett knifhugg nästan midt uppe i hufvudet; att då Anders Lindholm därpå börjat med knifven hugga "vildt" mot vittnet, vittnet fattat tag i en stol för att försvara sig; att sedan Anders jämväl fått tag uti samma stol, denna kom honom närmare och tilldelade då vittnet ett knifhugg på venstra kinden; att vittnet därpå släppt stolen och fattat tag uti Anders för att fråntaga honom knifven samt slutligen lyckats få omkull honom i närheten af väggen, därvid, då vittnet vid ett tillfälle med ena handen stödt sig mot väggen, han märkt, det han jämväl fått ett knifhugg å handen, men när detta tilldelades honom, kan han ej erinra sig, dock måste det hafva inträffat, sedan han släppt stolen; att vittnet nu försökt taga knifven från Anders, men då han märkt att han till följd af såret å ena handen ej hade någon kraft i denna hand, skyndade han att springa upp och begaf sig ut för att undgå vidare misshandel; att vittnet haft så fullt upp att göra /lir med sin strid med Anders, att han ej kunnat iakttaga huru de båda andra bröderna under tiden burit sig åt, samt att han var den siste af de misshandlade, som kom ut ur Gädd Olofs hem och att han, efter att hafva utkommit sett Gädd Olof Olsson stående blödande på bron, stödd mot dess räcke; att vittnet och Anders Lindholm, så vidt vittnet erfarit, varit de, som först började striden och som åfven längst upptagande hvarandra, fortsatt därmed hvadan vittnet ansåg, att Anders Lindholm ej kan hafva tilldelat någon annan ån honom knifhugg; samt slutligen att jämväl hans rock blifvit af Anders Lindholm sönderskuren.
Som ofvan
In fidem:
J Tellander
Nr 116 Bil P
1903 den 5 maj
Till Kronolänsmannen J. Tellander Rättvik
Med anhållan att Kronolänsman måtte å mina vägnar väcka åtal mot Petters Daniel Andersson från Nedre Gärdsjö i Rättvik angående mot mig begången misshandel i Åslunds gård Lördagen den 11 April innevarande år.
Osmundsberg den 27 April 1903 Röjås Erik Andersson
För åfvanstående mål befullmäktigar jag Kronolänsmannen J. Tellander att å mina vägnar göra de yrkanden som han för godt finner.
Osmundsberg den 27 April 1903 Röjås Erik Andersson
Vittnar
E.H. Olsson
Fjärdingsman
Nr 116 Bil Q
Läkarintyg om dödsorsak
I närvaro af Kronolänsmannen J Tellander, Polismannen A. Hjelm och Krono-fjärdingsmannen Erikhans Hans Olsson företog undertecknad påskdagsmorgonen den 12 April detta år i den aflidnes hem yttre besiktning af 60-årige Gädd Olof Olsson d.ä. i Boda Kyrkby döda kropp efter
delfåendet af de omständigheter som med detta dödsfall varit förknippade.
1. Det på en provisorisk bädd å stugugolfvet nedlagda, e vanliga gångkläder klädda liket afkläddes för undersökning. Därvid befunnos klädesplaggen - särskilt skjortan öfver skuldrorna - och sängkläderna här och där genomdränkta av klibbigt blod i riklig mängd.
Sådant betäkte äfven högra ansikts- och hufvudhalfvan samt båda händerna. Under afklädningen utrann ock en stor mängd tjärliknande blod ur nedanbeskrifna (mom. 6) stora sår å halsens högra sida. / I sammanhang härmed må upplysas, att större blodpölar och märken efter sådana iakttogs å gårdsplanen såväl vid och på en granrishög bredvid inkörsporten som tätt invid förstugubron samt på golfven till förstugubron, förstugan och stugan m.a.o. å platsen, där den knifskurne och starkt blödande mannen gått fram eller hvilat/
2. Hornhinnorna voro grumliga och likstelhet förefanns i alla större ledgångar. Hudfärgen mycket blek.
3. Ungefär 5 tum ofvanför högra yttre ögonvinkeln börjar ett omkring 5 tum långt, nedifrån uppåt förlöpande, genom hufvudsvålen nående gapande snittsår med fullt jämna och icke ansvällda kanter.
4. Från högra okbågens midt förlöper bakifrån - uppifrån framåt - nedåt ett bakåt svagt konvex, gapande snittsår genom huden och kindmuskulaturen.
5 Högra örat betydligt söndersargat i en öfre och en nedre del, dels genom ett längsgående. öronmusslans nedre hälft fullständigt delande snittsår, som fortsätter sig i nästbeskrifna halssår.
6. Såsom en fortsättning på sistbeskrifna öronsår gapar längs halsens högra sida ett väldigt snittsår, hvilket bakom underkäksvinkeln sträcker sig nedåt - framåt samt grundar upp sig och förlorar sig invid struphufvudet i huden; det går under öfvre och mellersta delen af sitt förlopp betydligt på djupet, delande stora hals-blodkärl, som vid rubbning av liket gifva från sig tjärliknade blod i ej ringa mängd (se mom. 1)
7. A venstra handens ryggyta och trakten av pek- och långfringerknogarne förlöper ett 3 tum långt, grundt tvär - snittsår genom huden.
8. För öfrigt intet anmärkningsvärdt.
Utlåtande
Att Gädd Olof Olsson d.ä. från Boda kyrkby efter att hafva erhållit 5 knifhugg, af hvilka det i mom. 6 beskrifna varit lifsfarligt, enär
det träffat stora hals-blodkärl, i följd häraf aflidit genom förblödninn, varder härmed under hänvisning till polisprotokollet på heder och samvete intygadt.
Rättvik den 20 April 1903
And. Lindvall
e. Provinsialläkare i Rättviks distrikt
Nr 116 Bil R
Läkarintyg
Kallad till Boda kyrkby natten till den 12 dennes med anledning af ett knifslagsmål därstädes föregående eftermiddag undersökte och förband jag 23-årige soldaten Olof Bäck, hvilken företedde följande snittsår, hvilka - trots betydande storlek - icke visat sig vara af lifsfarlig beskaffenhet, men beträffande hvilkas betydelse såsom vållande framtida men jag ännu icke kan bestämdt yttra mig, enär läkningen ej är fullbordad.
1. 11 tum ofvarför näsroten börjar i medellienen ett 7 tum långt, tvärgående, åt vänster förlöpande, gapande snittsår genom hufvudsvålen.
2. Ett tvärgående, 6 tum långt, huden och äfven muskulaturen delande snittsår å vänstra kinden. Detta betydligt gapande sår, som måst hopsys kommer helt visst att för all framtid efterlämna ett vanprydande ärr,
3. Hela muskelkudden (tenar) vid venstra tumroten djupt klufven i tummens längdriktning af ett strakt gapande snittsår, föranledande sömmar.
4. Vänstra handels ulnara kant äfvenledes uppristad af ett nära 6 tum långt gapande snittsår i tvärriktning hvilket intressar handens både grip- och ryggyta men som icke tyckes ha afskurit lillfingersenorna.
Rättvik den 25 April 1903
På heder och samvete
And. Lindvall
e. Prov.läkare i Rättvik
lösen 3(tre) kronor
Nr 116 Bil S
Läkarintyg
Soldaten Olof Bäck har vid observation i dag befunnits läkt; och hans skador kommer icke att vålla framtida menförhet. Han kan och får återtaga sitt sedvanliga arbete såsom några dagar sedan den unga huden öfver venstra handens läkta sår hunnit vinna i tjocklel och styrka. För öfrigt hänvisas till föregående intyg.
Rättvik den 5 man 1903
På heder och samvete
And. Lindvall
e. Prov.läkare
Nr 116 Bil T
Läkarintyg
Kallad till Boda kyrkby natten till den 12 dennes med anledning af ett knifslagsmål därstädes föregående eftermiddag, undersökte och förband jag 43-årige Hans Bergvik från Boda, hvilken företedde följande snittsår, som - så som de nu träffat - icke voro af lifsfarlig beskaffenhet och icke komma att vålla framtida men.
1.) Ett tvärgående, gapande, 2 tum långt snittsår genom hud och underhudsvåfnad å underkåken strax nedom högra munvinkeln.
2.) Ett tvärgående, gapande. 2 1/2 tum långt snittsår genom hud, underhudsväf och senväfnadsbladet därunder strax nedom högra ljumskvecket. Om detta sår träffat något närmare nedomt (inåt) och varit aldrig så litet djupare, hade högra benets stora nedgående pulsåder, benets stora återförande blodåder samt den stora lår-nerven löpt fara att afskäras.
Rättvik den 25 April 1903
På heder och samvete
And. Lindvall
e. Prvinsialläkare
i Rättvik Lösen 3(tre) kronor
Nr 116 Bil U
Läkare-intyg
Kallad till Boda kyrkby natten till d. 12 dennes med anledning af ett knifslagsmål därstädes föregående eftermiddag, undersökte och förband jag 45-årige Erik Kvarnberg från Sundborn, hvilken företedde följande ytliga snittsår (redan av sjukvårdssoldat hopsydd), hvilka icke voro
lifsfarliga och icke komma att vålla framtida men.
1.) 2 längsgående, högra örsnibben klyfvande snittsår om 2 och 2 1/2 tums längd.
2.) Ett 8 tum långt, blott hud och underhudsbindvåf intresserande snittsår af xxx xxxxxxxxxxx utseende börjande bakom högra örat och sträckande sig nedåt - framår öfver underkäksvinkeln.
Rättvik den 25 April 1903
På heder och samvete
And. Lindvall
e. Provinsialläkare i Rättviks distrikt
Lösen 3(tre) kronor
Nr 116 Bil X
12 dagars sängliggande å 4 kr per dag 48:-
8 dagar halfinvalid å 2 kr 16:-
För verk och sveda 75:-
Doktors besök jämte salvor bandage 24:45
Inställse vid Tinget 8:-
Summa Kronor 171:45
Hans Bergvik
Nr 116 Bil V
Räkning å de kostnader som undertecknad fått vidkännas för den misshandel som jag erhöll af Anders Lindholm från Gärdsjö, Lördagen den 11 April innevarande år i Gäddgården.
April 15 Skjuts till Rättvik och åter för Mil å kr Kr öre
Läkarevård, efter 1 häst 3,6 1,98 7 12
18 Dito Dito 3,6 1,98 7 12
22 Dito Dito 3,6 1,98 7 12
För de dagar jag varit oförmögen
till arbete 30 dagar å 3 kr per dag 90 -
För sveda och värk samt ett menligt
ärr å venstra kinden 100 -
Maj 5 För inställelse vi tinget 10 -
För läkare ersättning 15 44
236 80
Soldaten 0. A. Bäck
Rannsakning med A. Lindblom m.fl.
1903 den 5 Maj
Närvarande i Nämnden: Häradsdommaren Lars Olof Olsson i Östbjörka samt Nämndemännen Börjes Hans Hansson i Gärdebyn, Hed Jon Jonsson och Jones Anders Larsson från Vikarbyn, Täpp Anders Olsson i Gärdsjö, Verkmästar Anders Jonsson i Utanåker och Hans Knapp i Gärdsjö.
Sedan Kon. Befallningshafvande i länet anmodat om ransakning med Anders Lindholm, Daniel Lindholm och Petters Hans Andersson, alla från Nedre Gärdsjö häktade och tilltalade för misshandel m.m., så hade ransakning med de tilltalade utsatts till denna dag; och då nu berörda mål till handläggning föredrogs, blefvo de tilltalade närvaro af åkl. Kronolänsmanner J. Tellander af fångbevakningen för. Rn framförda.
Såsom målsegande tillstädeskommo Olof Bäck, Hans Bergvik och Kvarnbergs ERik Hansson eller Erik Kvarnberg, alla från Boda, hvarjämte såsom afl. Gädd Olof Olssons rättsinnehafvare anmälde sig dennes barn, Gädd Olof Olsson d.y. i Boda för egen del samt som ombud för övriga syskon Jon Dahl, Liss Hans Olsson, Gädd Kerstin Olsson och Gädd Lisbet Olsson samt Gädd Anna Olsson och Gädd Brita Olsson genom Kr.lähsmannen J. Tellander; åberopande ombuden hvar sin af följande fullmakter:
Rättegångsfullmakt etc Bil L
Rättegångsfullmakt etc Bil M
Härefter föredrogs två polisförhörsprotokoll så lydande:
Protokott etc Bil N
Protokoll etc Bil 0
Åkin företedde en angifvelseskrift så lydande:
Till etc Bil P
Röjås Erik Andersson företrädde därefter personligen samt uppgaf, att han af Daniel Lindholm blifvit med en butelj tilldelad två slag i hufvudet, efter hvilka slag han ännu hade kvar ett ärr under ena ögat; och yrkade åkln ansvar å Daniel Lindholm för berörda misshandel. De tilltalade hörde ang. det hufvudsakliga af sina lefnadsomständigheter berättade därvid i öfverensstämmelse med hvad de uppgifvit i polisförhöret; och vitsordades berörda uppgifters riktighet af tre af åkln nu ingifva af kyrkoherden i Rättviks församling den 14 April 1903 utfärdade prestbetyg ang. d.t.; och inhämtades av nämnda betyg tillika at d.t. voro ogifta och egde försvarlig kristendomskunskap. Åkin företedde härefter tre utdrag af straffregistret d. 15 April 1903 utvisande att d.t. icke förekommo i nämnda register.
Åkln åberopade härefter 5 läkarebetyg så lydande:
1) Läkareintyg etc Bil Q
2) Läkareintyg etc Bil R
3) Läkareintyg etc Bil S
4. Läkareintyg etc Bil T
5. Läkareintyg etc Bil U
Olof Bäck och Erik Kvarnberg berättade ang. det i åtalet åsyftade till- fälle i öfverensstämmelse med hvad de uppgifvit vid polisförhöret, Kvarnberg med tillägg att han vid tillfället icke sett Daniel Lindholm innehafva någon knif.
Hans Bergvik omtalade att han vid tillfället i fråga, då han af f.järdingsmannen Hans Olsson anmodats biträda med Daniel Lindholms häktande sett hurusom Hans Olsson fattat Daniel Lindholm i rockkragen och därefter de två öfriga tilltalade rycka lös honom; att Daniel Lindholm
då sprungit mot dörren, men att Bergvik häjdat honom; att Hans Andersson då tilldelat Bergvik ett hugg; att Hans Olsson fört Daniel Lindholm bort till en soffa, och att Kvarnberg då kommit till och fattat tag i Daniel Lindholms ena ben; att Hans Andersson nu vändt sig emot Kvarnberg, hvilken omedelbart därefter rest sig upp och blödt af sår i hufvudet, som tydligen tillfogats honom af Hans Andersson; att Bergvik som gått ut ur rummet, så snart han märkt sig sårad icke sett någon misshandla Bäck eller Gädd Olof Olsson; att Bergvik icke sett Daniel Lindholm innehafva knif; samt att Bergvik under ungefär 2 veckor efter misshandeln varit sängliggande sjuk.
De tilltalade hördes härefter hvar för sig och förklarade därvid, att de vidhöllo sina uppgifter vid polisförhöret med följande tillägg:
Petters Hans Andersson: att han vid tillfället i fråga med en i rummet påträffad fällknif huggit rundt omkring sig, hvadan han icke med bestämdhet erinrade sig, hvilka personer han därmed skadat; samt att han icke sett någon af de öfriga tilltalade vid tillfället utöfva någon misshandel.
Daniel Lindholm; att han, då han lossat de 4 omnämnda revolverskotten stått inne på Åslunds gård, samt att Daniel Lindholm medgaf att han ifrågavarande dag slagit Röjås Erik Andersson med en butelj i hufvudet, men påstod Dan. Lindholm, att han först blifvit angripen af Erik Andersson, och
Anders Lindholm: att han icke ville bestrida, att han vid tillfället i fråga utdelat slag mot de i Gädd Olof Olssons bostad varande personerna, men påstod han att han därvid icke användt knif.
Åkln anhöll om vittnesförhör med nu närvarande Fjärdingsmannen Erikhans Hans Olsson i Boda, Lasses Anders Olsson, Lenåsen, Laggar Olof Andersson i Osmundsberg, Hans Vikmans hustru Anna Andersdotter i Boda, Gäl Brita Ersdotter i Lenåsen, Hans Sahlin i Ofvanmyra, Stor Hans Hansson i Boda och Knekt Erik Andersson i Kjärfsåsen, hvilka närvarande och ojäviga befunna fingo aflägga vittneseden, att hvars betydelse de erinrades, hvarefter de hördes havr för sig: därvid de berättade:
1.) Erikhans Hans Olsson i öfverensstämmelse med hvad han uppgifvit vid polisförhöret med följande tillägg: att de 4 revolverskotten lossats just, då vt anländt till Åslunds gård; att Anders Lindholm och Petters Hans Andersson sökt att med våld löstaga Daniel Lindholm och äfven fått honom lös; att Daniel Lindholm då sprungit mot dörren men häjdats af Bergvik, att vt kastat omkull Daniel Lindholm, som under hela tiden spjernade emot i en soffa, och att Kvarnberg då kommit till och fattat tag i ena benet på Dan. Lindholm; att vt sett And. Lindholm och Hans Andersson hafva hvar sin knif framme; att vt uppmanat de innevarande att bistå sig mot d.t.; att vt sett Bäck med en stol vända sig mot And. Lindholm hvilken med knif huggit mot Bäck, att Hans Andersson med sin knif huggit kors och tvärs mot de närvarande, och att vt särskilt iakttagit, att han med knif huggit Gädd Olof Olsson i hufvudet; att vt icke sett And. Lindholm våldföra sig mot någon annan än Bäck, samt att vt icke sett Dan. Lindholm medhafva någon knif vid tillfället; att under bråket Dan. Lindholm uppmanat sina bröder att slå på, hvarjämte någon af dessa sagt till Dan. Lindholm öpp med den, öpp med den, hvarmed enl. vts förmenande åsyftats att Dan. Lindholms bröder velat att han skulle taga upp sin revolver;
2.) Lasses Anders Olsson, att Dan. Lindholm då han lossat de 4 revolverskotten stått ute på gatan och riktat revolvern mot de personer, som uppehöll sig å Åslunds gård;
3.) Laggar Olof Andersson, att vt sett Dan. Lindholm kasta en vanlig ölbutelj mot Röjås Erik Andersson; hvilken såvidt vt sett, icke dessförinnan förfördelat Dan. Lindholm,
4.) Anna Andersdotter, att vt hört någon bland på väg från Aslunds gård till Gädd Olof Olsson yttra, att "de skulle slå och skära så det kändes";
5.) Gäl Brita Ersdotter, att vt hört Dan. Lindholm på väg från Aslunds gård yttra att de skulle slåss tills sista blodsdroppen,
6.) Hans Hansson Hallin lika med hvad han uppgifvit vid polisförhöret, med tillägg, att han vid inträdet i Gädd Olof Olssons bostad sett Bäck ligga ofvanpå Anders Lindholm i ena hörnet af rummet; att vt jämväl sett hurusom Hans Andersson med knif tilldelat Gädd Olof Olsson i hufvudets högra sida ett kraftigt hugg, hvilket enl. vts åsigt troligen medfört det i läkarebetyget ang. Gädd Olof Olsson nämnda mom. 6 omförmälda sår; samt att vt vid tillfället icke sett Dan. Lindholm innehafva knif;
7.) Stor Hans Hansson: att Dan. Lindholm, då han aflossat revolverskotten, stått ute på landsvägen; att vt på Hans Olssons uppmaning att biträda vid Dan. Lindholms häktande varit närvarande i Gädd Olof Olssons bostad; att Hans Olsson därvid haft tag i Dan. Lindholm, hvilken de två öfriga tilltalade sökt rycka loss; att vt sett Kvarnberg kasta undan Hans Andersson och Kvarnberg omedelbart därpå börja blöda af sår, som antagligen tillfogats honom af Hans Andersson; att Anders Lindholm och Bäck hela tiden vt varit inne varit ihop, och att Anders Lindholm därvid användt något tillhygge; att vt sett Hans Andersson utdela hugg kors och tvärs samt särskilt mot Gädd Olof Olsson, och
8.) Knekt Erik Andersson, att vt en kort stund varit inne i Gädd Olof Olssons stuga, men därvid icke iaktagit något annat anmärkningsvärt, än att Hans Andersson gått omkring och letat på hyllorna i rummet, såsom om han sökte efter något tillhygge.
Vittnesmålen upprepade godkändes af vittnena hvilka fordrade och tillerkändes ersättning med Hallin 8 kr. 85 öre samt en hvar af de öfriga 9 kr. 62 öre, att i förskott utgifvas af allmänna medel.
De tilltalade hade ej något att erinra i anledning af vittnesmålen. Ersättning begärdes härefter af vederbörande målsegande, nämnl. af Gädd Olof Olssons sterbhusdelägare för läkararvode samt skadestånd i anledning af Gädd Olof Olssons död tillhopa 215 kr 46 öre; af Kvarnberg för läkararvode med 15 kr. 45 öre, för sveda och värk 20 kr. och för inställelsen med 10 kr. eller tillhopa 45 kr. 45 öre; samt af en hvar af Bäck och Bergvik enl. följande två räkningar:
1.) Räkning etc Bil V
2.) 12 etc Bil X
De tilltalade hade ej något att erinra mot de framställda ersättningsanspråken.
Målet öfverlämnades till afgörande; och af kunnades efter öfverläggning följande
Utslag
Sedan de tilltalades berättelser och den bevisning som i öfrigt i målet förekommit framgår: att tilltalade Daniel Lindholm på aftonen den 11 sistn April dels o Olof Aslunds gård i Boda med en butelj tilldelat Röjås Erik Andersson under ena ögat ett slag, som medfört ett blödande sår, efter hvilket ärr ännu kvarstår, dels ock å landsvägen utanför nämnda gård mot personer som uppehållit sig å gården i vredesmod aflossat fyra revolverskott, af hvilka dock såvidt i målet visats någon skada ej inträffat;
att, sedan fjärdingsmannen Erikhans Hans Olsson tillkallats, han i afsigt att häkta Daniel Olsson infunnit sig i Gädd Olof Olssons gård likaledes i Boda, dit Daniel Lindholm samt hans två bröder jämväl tilltalade Anders Lindholm och Petters Hans Andersson begifvit sig; att Hans Olsson, då han inkommit i Gädd Olof Olssons bostad och där påträffat de tilltalade fattat Dan. Lindholm i rockkragen under förklarande att han häktade honom för del han aflossat revolverskotten, men att då dels Daniel Lindholm gjort våldsamt motstånd, dels ock de två öfriga tilltalade sökt att med våld löstaga denne; att Hans Olsson då uppmanat i runmet varande personer att hjelp sig mot de tilltalade, att sedan i anledning däraf bland andra Olof Bäck, Hans Bergvik och Kvarnbergs Erik Hansson kommit till Hans Olssons hjelp, Hans Andersson och Anders Lindholm med knif misshandlat den förre, Bergvik och Kvarnbergs Erik Hansson samt Gädd Olof Olsson som äfven inkommit i rummet, och den senare Bäck, så att de misshandlade erhållit i ingifna läkarebetygen omförmälda skador, af hvilka de Gädd Olof Olsson tillfogade medfört döden samt de tre öfriga orsakat lindrigare sjukdom; Att Daniel Lindholm under tiden fortsatt med sitt våldsamma motstånd mot Hans Olsson som därvid dock ej våldförts samt att slutligen samtliga d.t. lyckats komma undan från Gädd Olof Olssons gård och först senare på aftonen gripits;
På grund häraf ock med stöd af 4 kap. 1,2 och 3 §§, 10 kap. 5,6,17 §§, 11 kap. 14 §,, 14 kap. 5,12,15,45 §§, att strafflagen dömas de tilltalade Petters Hans Andersson och Anders Lindholm att för de af dem i förening. med försök att fritaga häktad person föröfvade misshandelsbrott, af hvilka dels mot Gädd Olof Olsson torde anses begånget utan uppsåt att döda och i hastigt mod hållas till straffarbete Hans Andersson för misshandel å Gädd Olof Olsson, däraf döden fäljt i 5 år, för misshandel å Bergvik i 8 månader och för misshadel å Kvarnbergs Erik Hansson i 4 mån eller tillhopa i 6 är och Anders Lindblom för misshandel å Bäck i ett år, samt Daniel Lindholm, att hållas i fängelse för misshandeln å Röjås Erik Andersson, 2 månader, för resande av lifsfarligt vapen , 4 mån. och för våldsamt motstånd mot förrättningsman utan att denne vållförts 3 mån. eller tillhopa 9 månader;
och skola samtliga de tilltalade eller hvilkendera bäst gitter återbetala af statsverket i målet förskjuten vittnesersättning, hvarjämte Hans Andersson och Anders Lindholm förpliktas utgifva till vederbörande målsegande av dem fordrade ersättningsbelopp, nämnl. Hans Andersson till Gädd Olof Olssons sterbhusdelegare 215 kr 46 öre, till Bergvik 171 kr 45 öre och till Kvarnbergs Erik Hansson 45 kr 45 öre samt Anders Lindholm till Bäck 236 kr 82 öre.
I afbidan på att detta utslag vinner laga kraft skola de tilltalade hållas häktade.
(Ovanstående text troligen transkriberad av Willard Dahl, min mormors bror, barnbarnsbarn till den knivskurne och dödade Gädd Olof Olsson)